Svenska
Deutsch
English
Dansk
Nederlands
Magyar
polski
Română
Österreich
Schweiz
I samband med världsbokdagen den 23 april vill vi uppmärksamma den så kallade lässtenen – vår föregångare till dagens glasögon. Utan glasögon hade många av oss inte kunnat njuta av fantastisk litteratur. Vi avslöjar vem vi kan tacka för denna fenomenala uppfinning och vilken kreativ lekplats synhjälpmedlets värld idag är.
Kan du se något?
Under medeltiden måste denna fråga ha ställts rätt ofta – ända tills den arabiske lärde Ibn al-Haitam (även känd som Alhazen) på 900-talet gjorde den banbrytande upptäckten att man kan se saker förstorat med hjälp av en halvklotformad lins av bergskristall. Men det dröjde dock flera århundraden innan forskarens upptäckter skulle tillämpas. Det var inte förrän i slutet av 1200-talet då Ibn al-Haitams verk ”Optikboken” översattes till latin som italienska munkar utvecklade den så kallade lässtenen av bergskristallen beryll (från denna bergskristall härstammar förresten det svenska ordet ”brillor”).
Sieh dir diesen Beitrag auf Instagram an
Glasögonens föregångare
Till en början var man alltså tvungen att använda sig av lässtenar. Men rätt snart sattes de första glasen i träbågar. Det berömda cristallerie från Murano – det dåtida glasbrukets mecka vid Venedig – var det första att utföra detta arbete. Detta innebar glasögonens födsel, även om endast som läshjälpmedel för de långsynta i den äldre befolkningen. Hur som helst var glasögon på den tiden endast något för välbärgade – särskilt eftersom majoriteten av befolkningen inte alls kunde läsa.
Under de kommande århundradena vidareutvecklades uppfinningen. Glasen monterades i metallfattningar som antingen placerades på ett handtag och bars som lornjett, som pincené på näsan eller som monokel, fastklämd framför ögat. Glasögonbågen uppfanns faktiskt först på 1700-talet. Även närsynta var tvungna att vänta länge på ett hjälpmedel – först från och med 1500-talet utvecklades konkava glas.
Glasögonens genombrott
Ännu på 1800-talet ansågs man vara svag om man behövde glasögon. Men när man under första världskriget skulle inkalla även de dittills utmönstrade med synfel förskrevs de utan vidare glasögon. Det fanns dock inte många glasögonbågar att välja mellan och därför sågs ofta olika personer med samma glasögonmodell.
Idag kan man knappt föreställa sig att grannen, den bästa vännen, läkaren och handlaren i byn alla bär samma glasögon. Man har i stället möjlighet att välja mellan tusentals glasögonmodeller av många olika material. Även den tekniska utvecklingen av glaskvalitén är avsevärd. Det finns progressiva glasögon, glasögon med blåljusfilter, glasögon för bilkörning, glasögon för sport, glasögon med UV-skydd och glas i regnbågens alla färger…
Ett vinnande team
Men det viktigaste är att glasögon inte längre är bara ett hjälpmedel för personer med synnedsättning. De är mycket mer än så. De är chokladsåsen på glassen, mjölkskummet på islatten, färskmald peppar på den ångande pastarätten – haha, nu blir vi sugna. Sugna på stil för att vara exakta!
Vi rekommenderar därför att du tar en titt på menyn från vårt eget märke VOOY. Här gäller den underbart mättande principen Get 2, Pay 1 – alltså huvudrätt plus efterrätt utan extrakostnader. Ett par glasögon till kontoret, ett par för parkbesöket, ett par sportiga, ett par stiliga, ett par arbetsplatsglasögon och ett par solglasögon – möjligheterna är oändliga, oavsett vilken typ av person man önskar vara, hur vädret är, vilken outfit man har eller hur humöret är. Vi tycker att det inte finns ett bättre sätt att vara sig själv på. Även Ibn al-Haitam skulle hoppa och dansa av glädje för att hans uppfinning medfört att så många människor får skarp syn och (läs)glädje.
