Svenska
Deutsch
English
Dansk
Nederlands
Français
Magyar
polski
Română
Österreich
Schweiz
”Kan vi inte göra det på ett annorlunda sätt?”
hade väl Pierre Cardins vision lytt om man hade formulerat den som en fråga. I denna fråga, som designern ofta ställde, döljer sig en revolutionär anda. Pierre Cardin kom, såg och förändrade – och inte bara modet, utan hela branschen och slutligen samhällena runt hela jorden.
Långt innan sin världsresa som renommerad designer, då han fick skaka hand med statschefer som Gorbatjov eller Fidel Castro samt till och med påven, tog sig Pierre Cardin till en början från Italien till Frankrike. Född år 1922 som Pietro Costante Cardin i den venetianska byn San Biago di Callalta var han ett av nio barn i en fattig vinmakarfamilj. Redan i unga år måste Pietros äldre syskon ta sig an bondelivets tunga sysslor under den italienska solen. Även Pietro hotades av detta öde, ända tills Mussolinis regim övertog makten. År 1924 flydde familjen från fascismen till Frankrike där bambino Pietro blev till le petit Pierre.
Man visste inte särskilt mycket om den exceptionella designern som hest förblev hemlighetsfull. Därför existerar inte heller någon Pierre Cardin-biografi. Enligt egen utsago var hans väg förutbestämd – redan som barn sydde han kläder för dockor. 14 år gammal svarade han ”modeskapare” på frågan vad han ville bli som stor, utan att ens veta vad det verkligen innebar. Två år senare flyttade han från sin familj för att gå sin egen väg som ledde till Paris. Under andra världskriget arbetade han för det Röda Korset i Frankrike, var han lärde sig tillverka kläder. Eftersom hans talang bekräftades även här fann han sin plats snabbt när han började leta efter en ny arbetsgivare: I modehuset PAQUIN designade den unga talangen kostymer till teaterstycket Skönheten och odjuret.
Utan utbildning men full av drivkraft och entusiasm lyckades Pierre Cardin få anställning hos Christian Dior och projektet ”New Look” uppstod år 1947 i nära samarbete dem emellan. Den nya looken stod för avrundande axlar, en smal midja och rynkad kjol. Även detta mode skulle Cardin senare komma att förändra efter att han lämnat Dior. Cardin hade alltid älskat friheten och ville inte begränsa sig själv i sin utveckling. Därtill kände han att han hade ett högre kall och hörde redan sig själv spela första fiol. Det dröjde inte länge innan han år 1954 gav ut sin första egna kollektion. Fyra år senare väckte han stor uppmärksamhet med sin Bubble Dress.
Sieh dir diesen Beitrag auf Instagram an
Mångsidig visionär och demokratisk designer
Även under årtiondet därpå höll Cardin inte tillbaka med innovationer. Trots stora protester skapade han parisisk haute couture för allmänheten och mode för varje dam. Det som tidigare var förbehållet endast de högre samhällsklasserna skulle nu finnas tillgängligt för en betydligt större massa. ”Varför skapa något som ingen bär vid sidan om catwalken?” frågade Cardin och demokratiserade därmed modebranschen. De elitära houte couture-modehusen distanserade sig därpå från den förmenta rebellen. Hans modevisningar fick inte längre äga rum samtidigt som modevisningarna som organiserades av de modehus som officiellt var berättigade att kalla sig haute couture enligt det parisiska modeförbundet Chambre Syndicale de la Haute Couture. Cardin sågs plötsligt som den första socialisten i modebranschen som uppfattades ha hela Paris emot sig. Till och med hans gamle vän Yves Saint Laurent blev plötsligt till fiende.
”Jag har aldrig följt modet. Jag har skapat det.”
Om man betraktar Pierre Cardins karriär på distans visar den sig likna en evolution. Det var äkta moderniseringar och inga temporära omvandlingar som modeskaparen eftersträvade. Det han förändrade, bibehölls sedan och vidareutvecklades. På detta sätt genomgicks många viktiga etapper inom modet som hade en bestående effekt. Cardin blev den första modedesignern som skapade en herrkollektion och därmed igen en ytterligare skandal. Medan männen, som bar kostym i den dåtida modebranschen, skakade på huvudet och till stor del vände honom ryggen engagerade han studerande som visade sig redo att presentera hans design. Till och med Cardin själv agerade modell för en tid och njöt som stort teaterfan av att spela en annan roll. Om man måste klara sig själv, borde man ha modet att fatta egna beslut.
Sieh dir diesen Beitrag auf Instagram an
Cardin hade även internationellt inflytande men framför allt med diversifiering vid valet av modeller. Före honom hade ingen modeskapare flugit till Japan för att hitta modeller. Rent allmänt hade tills dess ingen vågat skapa mode i Asien. Kina hade nyligen genomfört en kulturrevolution och i Sovjetunionen bar man endast uniformer. Med sina former och linjer öppnade han som modets budbärare en helt ny värld för människorna i dessa homogena samhällen. Bilderna från hans modeshower på den kinesiska muren gick runt hela världen.
Förutom att Cardin lät asiatiska och svarta modeller presentera hans kollektioner motverkade feministen även sexualiseringen av kvinnor genom modet. Han befriade kvinnokroppen från stela axlar och smala midjor. Hans lösa och jämförelsevis vida silhuetter betonade inte längre den kvinnliga figuren och erbjöd så till vida inte bara mer rörelsefrihet utan även frihet ur ett könspolitiskt perspektiv. Denna frihet stärkte många kvinnors självförtroende och skulle idag antagligen förses med hashtagen #empowerment.
Sieh dir diesen Beitrag auf Instagram an
Future Fashion and Furniture
Cardins elev, Jean Paul Gaultier, sade en gång följande om sin arbetsgivare: ”Tack vare Pierre Cardin vet jag att allt är möjligt.”. Cardin verkar ha varit medveten om detta. Mellan bilar och flygplan fanns det nog ingenting som visionären inte redan hade designat. Åtminstone hade han försett många värdefulla, ansedda föremål med sin handskrift och på så vis sett till att hans namn inte förblev obekant för någon. Därför är det inte så konstigt att skolelever ibland svarar ”Pierre Cardin” på frågan om vem som är Frankrikes president.
Under 1970- och 80-talet förskonades inte heller glasögonbranschen av Cardins avantgardistiska inflytelser. Men detta var ärligt talat även nödvändigt. Före Cardin fanns nämligen endast svarta och guldfärgade glasögonbågar – på den tiden var en kombination av bägge färger det mest avancerade. De futuristiska Pierre Cardin-solglasögon och Pierre Cardin-glasögonen gav glasögonvärlden ett helt nytt lyft. Vilka former och färger som gällde i glasögonvärlden brydde sig designern inte så mycket om. För hans glasögonmodeller svävade i helt andra sfärer. Att de omtyckta exemplaren Evolution 5 eller Evolution 6 med PC-logo kallas som de gör, är ingen tillfällighet.
Sieh dir diesen Beitrag auf Instagram an
Pierre Cardins möbler är också ”out of space”. Denna inkomstkälla var inte av stor ekonomisk betydelse för Cardin, för hans kreationer var huvudsakligen samlarstycken som inte var till för daglig användning. Men formgivningen av Pierre Cardin Home-kollektionen tjänade som en ytterligare möjlighet för honom att uttrycka sig själv – detta betydde allt för honom. Han njöt av varje utställning av sina möbelpjäser och den största utmärkelsen var enligt Cardin själv antagningen till Académie des Beaux-Arts (i kategorin fåtölj).
Sieh dir diesen Beitrag auf Instagram an
Parfym, handdukar och alla möjliga bruksföremål för hushållet följde därpå. Till och med en egen teater hade Cardin där han gav obekanta regissörer och skådespelare chansen att medverka. Den världskända restaurangen Maxim’s blev en kedja först efter Cardins tillkomst. En av de sista idéer som den åldrande men outtröttlige designern hade var ett torn i Venedig. Detta kunde han dock inte längre realisera. Pierre Cardin ville absolut bli 100 år gammal, endast två år fattades för honom. För en vecka sedan dog han 98 år gammal i Neuilly-sur-Seine.
Sieh dir diesen Beitrag auf Instagram an
